Jag brukar sällan kasta mig in i så många debatter på tema bibliotek, eftersom jag för det mesta inte ser någon mening med dem. De oftast är så interna - engagerar sällan andra än några få namn som ständigt dyker upp- men nu när jag har en stund över i mina reseförberedelser tar jag chansen.
Christer Hermansson har ett inlägg (på tema "Ungtuppar" mm) i det senaste numretav BBL som får mig att reagera, vilket förmodligen var avsikten. På Biblist kommenterar Jan Sczepanski på ett sätt som jag tycker klargör även min ståndpunkt -valet att vara nyfiket sökande- och bemöts av Carl-Henric Berg, Strängnäs, med ett i mitt tycke väldigt ålderdomligt/profetiskt inlägg med klassiskt "månglarna i templet"-resonemang.
Vad är det som säger att vi bibliotekarier behöver vara så förtvivlat antingen - eller? Antingen är vi intresserade av aktuella dagsfrågor/utveckling, med ibland svåra ställningstaganden att göra, eller också biter vi oss envist fast vid svunna tider, och söker med en dåres envishet befästa våra gamla nötta roller. Jag menar alls icke att allt gammalt ska bort, och att vi ska bli etiklösa trendmäklare hela bunten, men varför ska det vara så förtvivlat fel att prova-behålla/förkasta/utveckla/reflektera över nya företeelser?
Är det inte självklart så att vi behöver utvärdera det som varit, behålla det bästa samtidigt som vi bedriver en aktiv framtidsspaning, gör fel, går vilse och ibland även också hittar en kruka guld?
4 kommentarer:
Tack Ann! Jag skriver under på allt du säger. Varje ord.
Underbart Marcus.
Jag tänkte väl att jag inte kunde vara ensam om mina åsikter.
Vad var det Paul Simon sjöng, förresten? Just ja, "Still crazy after all these years", så vill jag nog vara - i betydelsen aldrig ge upp hoppet!
Vad är det här för flum-snack? Är detta Sällskapet för inbördes beundran? Vad är det egentligen för tunga argument Marcus skriver under på?
Det är inte Christer Hermansson eller jag som menar att man måste vara "förtvivlat antingen - eller". Den polariseringen är det Ann själv som befäster genom att missa målet och ordbajsa på.
Men vill man att något ska hända måste man ha en agenda. En riktig agenda. Man måste sticka ut näsan med ett konkret budskap och inte gå och lalla lite lagom hit och lite lagom dit.
Vad är det som säger att du konsekvent ser framåt och Christer och jag bakåt?
Hej Carl-Henrik!
Jag måste säga att jag studsade till en smula över din vokabulär (flum-snack, ordbajseri)som jag tycker verkar en smula "under par", men den får stå för dig.
Än en gång:
1.Min poäng är exakt tvärtemot den retoriska fråga du svslutar din kommentar med(kul att se att du nappade, förresten):Min poäng var att man både kan blicka framåt och bakåt-är det inte fantastiskt:-)?
2.Om du tycker det är att lalla hit och dit kan jag leva med det.
3.Det är glädjande att du skriver att du och Christer inte alls bara tittar bakåt...
4.Jag uppfattar det faktiskt inte alls som att du sticker ut hakan , utan snarare som att du slår in öppna dörrar i betydelsen använder gamla nötta argument.
5.Syftet med min blogg är inte att propagera för någon agenda - än i alla fall.Den uppmärksamma/e läsaren kan förmodligen skönja ettintresse för bla det som populärt går under beteckningen webb 2.0.
6. Bibliotek 2.0 är temat för årets Biblioteksdagar, och dagens höjdpunkt för mig var Tom Wilson,Professor Emeritus, Univ. of Sheffield mm, vars bidrag var betitlat "Re-thinking the role of libraries in the networked age."
Han gjorde just det jag efterlyser-försökte lyfta in det som står sig från "bakåt i tiden" till nutid.Konkret försökte han bl a översätta Ranganathans fem principer/Laws of library science till Laws of the networked library.
Mer info/referat kommer på Svensk biblioteksförenings hemsida.Där kan man fö se webbsändningar fån Biblioteksdagarna.
Skicka en kommentar