Nu hemma igen efter 11 intensiva dagar i Prag. Svär varje gång på att nu ska det dröja innan jag återvänder MEN nyårsfirande är redan inplanerat i sagda stad. Hittade en restarurang vid namn Ambiente i vackra Vinohrady (fd kungliga vinodlingarna) där födan smälte på tungan..där ska det njutas den 31 december igen.
Konserten vi bevistade var sagolik, aldrig hört så samspelta musiker som i den tjeckiska filharmonin-dessutom, inte hade jag fattat att det fanns humoristiska inslag i Carmina Burana:-)
T ex "ode" från en döende stekt svan...Ni vet, oftast är det ju det där ohyggliga dramatiska inledande temat man får höra.
Hann även sticka in näsan på ett bibliotek, märkligt tråkigt i sin utstrålning trots fin arkitektur och ett skojigt boktorn. (Bild kommer.) Datorerna såg fräscha ut, många var kopplade till särskilda databaser, studierum fanns, och biblioteket som helhet var välbesökt. Frågan om bibliotekets vara eller icke vara kändes inte så relevant, samma känsla fick jag i Riga. Varför hamnar VI där, i den diskussionen? Är det en konsekvens av välstånd och av att man tar tekniska landvinningar och demokrati för givna? Hårdare konkurrens?
I Riga pågår fö också en insamling till ett nytt nationalbibliotek,"Castle of Light". Biblioteken i Lettland har tillika fått pengar från Bill and Melinda Gates foundation som stöd för att kunna installera publika datorer på biblioteken.
Roligt att läsa Ingrid Elams artikel om Valfrid Palmgren i DN häromdagen, även jag äger ett exemplar av den lilla skriften "Biblioteket- en ljushärd". Läs den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar