Ända sedan jag läste "Lördag" har Ian McEwan haft en särskild plats i mitt, ja kanske inte hjärta, men i kammaren närmast, var det nu skulle vara.Varken förr eller senare har jag blivit så betagen av en bok: den väckte tankar och associationer som inget annat jag läst, och den var för mig en glasklar analys av hur världen såg ut då och idag, efter 9/11, vad rädsla gör med oss, bland mycket annat.
Jag läste även "Försoning" , den närmast föregående romanen, som väl innebar en ganska radikal utveckling från hans tidigare böcker (förresten, "Amsterdam" var kanske också den ett steg på väg mot "Lördag") .
Under min sista lata semestervecka har jag äntligen läst hans "Främlingars tröst", en utsökt otäck berättelse om vad som kan hända ett par på semester, när de fångas upp av en charmerande(?) främling. Vad utlämnade vi ändå är när vi är på besök i "främmande" länder, och hur snabbt tråden till verkligheten, sådan vi vant oss vid den, kan brista.
Här kan du läsa en intervju, som Tova Korsström gjort med Ian McEwan (urspungligen tryckt i "Berättelsernas återkomst", 1994).
Uppdatering: det kändes också som om han i "Lördag" förutsåg de bombexplosioner som ännu inte hade inträffat i London. Spooky.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar